Butiksfasader – så balanseras energikrav och god insyn

Historisk utveckling mot planparallella glasytor

Historiskt har skyltfönsterglas haft specifika krav. Före floatglaset tillverkades glas för skyltfönster genom gjutning och efterföljande polering för att uppnå en jämn struktur och parallella ytor. Detta var en kostsam process jämfört med det maskindragna glas som användes i vanliga fönster och som hade en ojämn struktur. Denna typ av polerat glas, även kallat spegelkvalitet, var eftertraktat av butiksägare som önskade fri sikt till sina varor. Export av sådant glas skedde redan före 1600-talets slut.

När floatglaset introducerades på 1960-talet förändrades förutsättningarna radikalt. Floatglaset hade redan perfekt planparallella glasytor, vilket eliminerade behovet av kostsam polering. Skyltfönster fortsatte att vara enkelglas, men till en betydligt lägre kostnad. Trots nya energikrav betraktar många butiksägare fortfarande enkelglas med parallella ytor som standard och det är fortfarande synligt i många stadskärnor.

Energikrav och reflektionsutmaningar

Dagens ökade krav på energieffektivitet har lett till att enkelglas i skyltfönster gradvis ersatts med isolerglas. En oskyddad glasyta reflekterar cirka 4 procent av ljuset vinkelrätt. Detta innebär att ett enkelglas med två ytor har ungefär 8 procents reflektion, tvåglas cirka 15 procent och treglas cirka 20 procent, så länge inga beläggningar används. Denna ökade reflektion kan försämra varuexponeringen och insynen i butiker och restauranger, vilket kan ha en negativ inverkan på verksamheten, särskilt i stadskärnor där butiksdöd är ett problem.

När verksamhetslokaler planeras i markplan i nya byggnader, uppstår ofta en konflikt mellan energieffektivitet och god synlighet. Genom att i ett tidigt skede av byggprocessen ta hänsyn till denna konflikt finns det goda möjligheter att uppnå båda målen utan betydande merkostnader, vilket kan underlätta att hitta och behålla hyresgäster.

Optimala lösningar för modern butiksfasad

För att hantera konflikten mellan energikrav och god insyn kan flera åtgärder vidtas:

• Energikalkyl och flexibilitet: Skapa utrymme i byggnadens energikalkyl genom att optimera energieffektiviteten i andra fasaddelar. Detta kan tillåta en något lägre isolerförmåga i markplanet, till exempel genom att använda tvåglas istället för treglas, utan att totala energimålet äventyras. Tvåglas kan uppnå U-värden på 1,0.
• Reflektionskontroll: Ett tvåglasfönster har fyra reflekterande ytor. Två av dessa är vända in mot distansprofilen, där känsliga energi- och solskyddsbeläggningar kan appliceras. Det är viktigt att välja beläggningar med låg reflektion, då vissa energiglas med U-värde 1,0 kan ha en hög reflektion och därmed fungera sämre för skyltfönster. Moderna beläggningar kan minimera reflektion inne i isolerrutan, vilket ger en reflektion som är nära den hos enkelglas.
• Dagsljusets betydelse: Insynen förbättras avsevärt om ljus kommer in i rummet från två håll, vilket kan minska spegelbilder på fasaden. Ett glasat hörn eller placering där ljus kan flöda in från flera håll kan förbättra transparensen. Problem kan uppstå när fasaden vetter mot norr utan ett glasat hörn och solljus på motsatt fasad skapar starka spegelbilder.
• Val av glastyp och beläggning: En trestegslösning kan vara att välja tvåglas med U-värde 1,0 och högsta möjliga g-värde. Sedan adderas så mycket kyla som möjligt till rummet. Slutligen kan en specifik beläggning, som exempelvis Saint-Gobains Eclaz Lumi, användas på båda de invändiga sidorna. Denna typ av beläggning släpper igenom mycket energi och eliminerar reflektion utan att ge en gul ton. För att ytterligare förbättra skyltningen kan järnfritt glas övervägas. Observera att vissa solskyddsbeläggningar tar bort röd färg och att energibeläggningar kan addera en gul ton, vilket påverkar färgåtergivningen.