Energieffektivisering som nyckel till stärkt totalförsvar

Stärkt beredskap genom energieffektivisering

Att minska energiförluster i byggnader lyfts fram som en central men ofta försummad del av Sveriges totalförsvar. Med den snabba ökningen av försvarsanslagen pågår en diskussion om hur man mest effektivt stärker landets beredskap. Flera branschorganisationer har, i en debattartikel, framhållit energieffektivisering som en av de mest kostnadseffektiva beredskapsåtgärderna.

Stora mängder energi går förlorad från svenska bostäder, industrier, sjukhus, skolor och kontor. Detta anstränger energisystemet och gör samhället mer sårbart under kriser, som sabotage, extremväder eller energibrist. Byggnadernas energiprestanda är avgörande för hur länge verksamheter kan fortsätta att fungera under sådana förhållanden.

Ekonomiska och praktiska fördelar

Förslaget är att avsätta motsvarande en procent av försvarsbudgeten till energieffektivisering i byggnader. Detta skulle motsvara cirka 1,78 miljarder kronor per år. Enligt debattörerna är detta en liten men betydelsefull investering som skulle stärka både Sveriges beredskap och ekonomi. En rapport från 2021 indikerar att samhället kan spara 866 miljarder kronor genom energieffektivisering, vilket kan frigöra resurser för andra satsningar, inklusive totalförsvaret.

Det finns en betydande, lönsam potential för energieffektivisering i Sverige. Genom åtgärder som förbättrad isolering, fönsterbyten, effektivare ventilation, modern belysning och smart styrning kan upp till 20–25 TWh el frigöras. Dessa åtgärder minskar kostnader och bidrar till ett mer robust samhälle vid kriser.

Vikten av energieffektivitet i kriser

• Bättre isolering: Välisolerade byggnader behåller värmen längre vid strömavbrott, vilket kan upprätthålla samhällsfunktioner och skydda människor.
• Teknisk isolering: Denna isolering säkerställer att viktiga system, exempelvis inom sjukvården eller energiproduktionen, kan fortsätta fungera genom att minska energiförluster och stabilisera temperaturer.
• Solavskärmning: Lösningar som yttre solskydd och solskyddsglas minskar behovet av energikrävande kylning och håller inomhustemperaturen på en säker nivå under värmeböljor.
• Effektiva ventilationssystem: System med hög värmeåtervinning minskar behovet av både el och värme, samtidigt som de bidrar till god luftkvalitet i exempelvis sjukhus och skolor.
• Modern belysning: Smart styrning av belysning kan kraftigt minska elbehovet och anpassa sig efter tillgång i systemet, vilket minskar risken för effekttoppar och bidrar till ett stabilare energisystem.

Debattörerna menar att en nationell satsning på att minska energiförluster i bebyggelsen saknas. Att ignorera energieffektivisering inom totalförsvaret innebär att en billig civilförsvarsåtgärd inte används, vilket skulle kunna leda till lägre sårbarhet och energikostnader för Sverige.

Primärkälla: Svensk Ventilation.