Guide: Klimatdeklaration för byggnader – krav och underlag

Lagens syfte och byggherrens ansvar

Lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader trädde i kraft den 1 januari 2022. Dess uttalade syfte är att minska den klimatpåverkan som uppstår vid uppförandet av nya byggnader. Ansvaret för att lagen efterlevs vilar helt och hållet på byggherren. Det är byggherren som är skyldig att se till att en klimatdeklaration upprättas korrekt och därefter lämnas in till den av regeringen utsedda registreringsmyndigheten. Denna skyldighet utgör en fundamental del av byggprocessen för de projekt som omfattas av lagen.

Enligt lagens 4 § är det byggherrens ansvar att säkerställa att alla nödvändiga uppgifter samlas in, beräknas och sammanställs i en formell deklaration. Detta innebär att byggherren måste ha processer på plats för att inhämta data från materialleverantörer, transportörer och entreprenörer som är involverade i byggskedet. Ansvaret kan inte delegeras i juridisk mening, även om det praktiska arbetet med att ta fram underlaget ofta utförs av konsulter eller en dedikerad funktion inom projektorganisationen. Byggherren förblir dock den juridiskt ansvariga parten gentemot myndigheterna.

Det är viktigt att notera lagens övergångsbestämmelser. Lagen tillämpas inte retroaktivt. Specifikt undantas de byggnader för vilka ansökan om bygglov kom in till den berörda byggnadsnämnden före ikraftträdandet den 1 januari 2022. För alla bygglovsansökningar som registrerats från och med detta datum är lagen gällande, förutsatt att projektet inte faller under något av de specifika undantag som finns definierade. För byggherrar innebär detta att tidpunkten för bygglovsansökan är avgörande för om kravet på klimatdeklaration gäller eller inte.

Dessa byggnader omfattas – och undantagen du behöver känna till

Huvudregeln är att en klimatdeklaration ska upprättas vid uppförande av alla nya byggnader. Lagen (2021:787) definierar dock ett antal specifika undantag där byggherren är befriad från denna skyldighet. Att ha kännedom om dessa är avgörande för att kunna avgöra om ett projekt berörs eller inte. Enligt lagens 5 § undantas flera kategorier av byggnader baserat på deras användning, storlek eller tillståndsprocess.

En komplett checklista över byggnader som är undantagna från kravet på klimatdeklaration inkluderar följande:

• Byggnader med tidsbegränsade bygglov som är avsedda att användas i högst två år.
• Byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 eller 9 § i plan- och bygglagen (2010:900), till exempel vissa komplementbyggnader.
• Byggnader som är avsedda för industri- eller verkstadsändamål.
• Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring.
• Byggnader som har en bruttoarea som inte är större än 100,0 kvadratmeter.
• Byggnader avsedda för totalförsvaret eller andra byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet.

Utöver dessa byggnadsspecifika undantag finns även ett viktigt personligt undantag i lagens 6 §. En byggherre som är en fysisk person och som uppför en byggnad privat, det vill säga inte som en del av en näringsverksamhet, är inte skyldig att upprätta eller lämna in en klimatdeklaration. Detta undantag riktar sig främst mot privatpersoner som bygger ett eget hem och syftar till att minska den administrativa bördan för dem. För alla byggherrar som är juridiska personer, eller fysiska personer som bygger inom sin näringsverksamhet, gäller dock kravet fullt ut såvida inte byggnaden faller under något av de andra undantagen.

Inga slutbesked utan inlämnad deklaration

Kravet på klimatdeklaration är inte enbart en administrativ formalitet utan är direkt integrerat i byggprocessens slutfas genom en koppling till plan- och bygglagen (2010:900). Enligt 4 § i lagen om klimatdeklaration för byggnader finns en avgörande bestämmelse i 10 kap. 34 § 2 i plan- och bygglagen. Denna bestämmelse stipulerar att en byggnadsnämnd kan meddela ett slutbesked först efter att byggherren antingen har lämnat in en klimatdeklaration eller har gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att göra det.

Detta innebär i praktiken att klimatdeklarationen fungerar som en grindvakt för att få ett projekt formellt avslutat och godkänt för att tas i bruk. Utan ett slutbesked får byggnaden inte användas. För byggherren och projektledningen är detta en kritisk tidslinje att förhålla sig till. Arbetet med att sammanställa och verifiera de data som krävs för deklarationen kan inte skjutas på framtiden, utan måste planeras och genomföras parallellt med byggproduktionen. Att misslyckas med att ha en färdig och inlämnad deklaration i tid kan leda till kostsamma förseningar, då överlämning till beställare eller inflyttning för hyresgäster inte kan ske.

För de projekt som faller under något av lagens undantag är processen annorlunda men kräver likväl en aktiv åtgärd. Byggherren måste då inför byggnadsnämnden kunna göra det sannolikt att en deklarationsskyldighet inte föreligger. Detta kan exempelvis innebära att man tydligt redovisar att byggnadens bruttoarea understiger 100,0 kvadratmeter eller att den klassificeras som en industribyggnad. Att förbereda denna dokumentation i god tid är lika viktigt för att säkerställa en smidig process för att erhålla slutbesked.

Klimatdeklarationens innehåll: Data och livscykelmoduler

En klimatdeklaration består av två huvudsakliga delar: administrativa uppgifter och en beräkning av klimatpåverkan. Enligt Lag (2021:787) 7 § måste deklarationen innehålla grundläggande information för att identifiera projektet och den ansvariga parten.

Administrativa uppgifter

De administrativa uppgifter som ska redovisas är:

• Uppgifter om själva byggnaden.
• Vilken fastighet som byggnaden tillhör.
• Byggherrens person- eller organisationsnummer, fullständiga namn och adress.

Dessa uppgifter säkerställer spårbarhet och ligger till grund för det register över klimatdeklarationer som förs av den utsedda registreringsmyndigheten.

Beräkning av klimatpåverkan

Kärnan i deklarationen är redovisningen av byggnadens klimatpåverkan, uttryckt som utsläpp av växthusgaser. Enligt lagens 8 § ska beräkningen omfatta specifika skeden av byggnadens livscykel. De moduler som måste inkluderas är de som rör produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5). Det innebär att klimatpåverkan från följande delprocesser ska beräknas och redovisas:

• A1 (Råvaruförsörjning): Klimatpåverkan från utvinning och bearbetning av råmaterial för de byggprodukter som används.
• A2 (Transport): Transporter av råmaterial till tillverkaren av byggprodukten.
• A3 (Tillverkning): Tillverkningsprocessen av själva byggprodukten.
• A4 (Transport): Transporter av de färdiga byggprodukterna från fabrik till byggarbetsplatsen.
• A5 (Bygg- och installationsprocessen): Klimatpåverkan från energi- och bränsleanvändning på byggarbetsplatsen, samt transporter och hantering av spill och avfall.

Det är viktigt att notera att lagen i sitt nuvarande utförande endast kräver redovisning av dessa fem moduler. Klimatpåverkan från byggnadens användningsskede (drift, underhåll, utbyten) eller slutskede (rivning, återvinning) omfattas inte av den obligatoriska beräkningen. Byggherren måste säkerställa att data som används för beräkningen är tillförlitliga, vilket i praktiken innebär att man använder antingen generiska klimatdata från Boverkets databas eller produktspecifika data från miljövarudeklarationer (EPD:er).

Underlag för beräkning: Datakrav och metodik

För att säkerställa en enhetlig och jämförbar redovisning av klimatpåverkan ställs specifika krav på den data och den metodik som används vid upprättandet av en klimatdeklaration. Grunden för detta regleras i Lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader. Enligt lagens 9 § har regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, befogenhet att meddela föreskrifter om vilka data som ska användas för beräkningen. Den utsedda myndigheten är Boverket, som i sin tur tillhandahåller en detaljerad vägledning genom publikationen ”Klimatdeklaration – en handbok”.

Byggherren är skyldig att följa dessa föreskrifter för att beräkningen ska vara giltig. Klimatdeklarationen ska, enligt lagens 8 §, omfatta utsläpp av växthusgaser från specifika delar av byggprocessen, ofta benämnda enligt europeisk standard för livscykelanalys (LCA):

• Produktskedet (A1-A3): Detta inkluderar råvaruförsörjning (A1), transport av råvaror (A2) och tillverkning av byggprodukterna (A3).
• Byggproduktionsskedet (A4-A5): Detta omfattar transport av de färdiga produkterna till byggplatsen (A4) samt själva bygg- och installationsprocessen på plats (A5).

För att beräkna klimatpåverkan från dessa skeden ska byggherren använda data från Boverkets klimatdatabas eller specifika miljövarudeklarationer (EPD:er) för de produkter som används. Boverkets handbok ger praktisk vägledning i val av data och hur beräkningarna ska genomföras och sammanställas. Syftet med den strikta metodiken är att skapa ett tillförlitligt och standardiserat underlag som möjliggör uppföljning av branschens klimatpåverkan över tid och som säkerställer att alla aktörer gör sina beräkningar på samma grunder. Att frångå den föreskrivna metoden eller använda icke-godkända datakällor kan leda till att deklarationen underkänns.

Register, tillsyn och risk för sanktionsavgift

När en klimatdeklaration har upprättats ska byggherren, enligt lag (2021:787) 4 §, ge in den till registreringsmyndigheten, vilket är Boverket. Myndigheten för därefter ett register över alla inlämnade klimatdeklarationer. Syftet med detta register är mångfacetterat och inkluderar att tillhandahålla underlag för statistik, forskning, uppföljning av klimatpåverkan i bebyggelsen samt för tillsyn, vilket framgår av lagens 10-11 §§.

Tillsynen utövas av den av regeringen utsedda tillsynsmyndigheten, även detta Boverket. Tillsynsmyndighetens uppgift är att granska att skyldigheterna i lagen efterlevs. Enligt 16 § har myndigheten rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen från byggherren. Om tillsynsmyndigheten vid sin granskning finner att det deklarerade värdet för klimatpåverkan väsentligt avviker från myndighetens egen kontrollberäkning, ska byggherren ges möjlighet att förklara avvikelsen. Om byggherren inte kan göra sannolikt att avvikelsen är godtagbar, har myndigheten rätt att ändra det registrerade värdet i registret (17 §).

Om en byggherre har lämnat oriktiga uppgifter och skäligen borde ha insett detta, och det deklarerade värdet väsentligt avviker från tillsynsmyndighetens beräkning på ett sätt som inte är godtagbart, kan en sanktionsavgift utkrävas. Detta regleras i 18 §. Beslut om ändring av ett registrerat värde eller påförande av sanktionsavgift kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För att undvika dessa påföljder är det avgörande att byggherren säkerställer att underlaget är korrekt och att beräkningarna följer Boverkets anvisningar och föreskrifter.

Framtida krav: Förslag om gränsvärden och utökad LCA

Regelverket för klimatdeklarationer är under utveckling och branschen kan förvänta sig skärpta krav framöver. Dagens krav på att enbart redovisa klimatpåverkan från byggskedet (modul A1-A5) är ett första steg. Boverket har, på uppdrag av regeringen, utrett och lämnat förslag på en progressiv skärpning av reglerna. Dessa förslag syftar till att ytterligare accelerera omställningen mot ett klimatneutralt byggande.

Ett centralt inslag i de framtida kraven är införandet av gränsvärden. Det innebär att nya byggnader inte bara måste deklarera sin klimatpåverkan, utan också måste understiga ett fastställt takvärde, uttryckt i kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea. Förslaget innebär en övergång från ren rapportering till ett skarpt krav som direkt påverkar materialval, konstruktionslösningar och byggmetoder redan i tidiga skeden.

Vidare föreslår Boverket en utökning av klimatdeklarationens omfattning till att inkludera fler delar av byggnadens livscykel. Medan nuvarande regler fokuserar på produktskedet och byggproduktionsskedet (A1-A5), syftar förslaget till att på sikt även inkludera klimatpåverkan från användningsskedet, såsom energi- och vattenanvändning, underhåll och utbyten, samt slutskedet med rivning och avfallshantering. Detta skifte mot en mer komplett livscykelanalys (LCA) kommer att ge en mer rättvisande bild av en byggnads totala klimatavtryck och ställa högre krav på långsiktigt hållbara lösningar. Regeringen har mottagit Boverkets förslag, och även om inga beslut om ikraftträdande är fattade, utgör förslagen en tydlig indikation på den färdriktning som lagstiftningen förväntas ta. För proaktiva aktörer i byggsektorn är det en signal att redan nu börja förbereda sig för att kunna projektera och bygga inom ramen för kommande gränsvärden.

Relaterad läsning

• Nytt ramverk ska driva klimatomställning inom anläggningssektorn
• Ny fiberförstärkt avjämningsmassa med klimatkompensation introduceras
• Ragn-Sells investerar i ny geografisk IT-plattform för effektivare återvinning

Källor

• Klimatdeklaration – en handbok - Klimatdeklaration
• Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader | Sveriges riksdag
• Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan - Klimatdeklaration
• Regler om byggnaders klimatpåverkan – Boverket lämnar förslag till nya krav
• Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration