Kritik mot Boverkets nya energikrav: Risk för sämre byggstandard och snedvriden konkurrens

Automatiskt framtaget utkast – ska granskas, kompletteras och faktakontrolleras av redaktionen innan publicering.

Otydliga regler skapar osäkerhet

Långvariga energikrav har historiskt fungerat som en drivkraft för investeringar i energieffektivitet och minskad klimatpåverkan inom byggbranschen. Dessa krav har tidigare bidragit till förutsägbarhet för näringslivet. Nu varnar branschrepresentanter för att Boverkets nya regler skapar otydlighet. Genom argument om anpassning och flexibilitet menar kritikerna att kravnivåerna sänks, kontrollen försvagas och att mer ansvar flyttas från myndigheter till enskilda aktörer.

Detta skifte riskerar att göra regelverket förhandlingsbart istället för styrande. För bygg- och fastighetssektorn, där stabila spelregler är grundläggande för investeringar, kan en ökande osäkerhet gällande tolkning av krav hämma innovation. Bedömningar kan variera mellan olika kommuner och handläggare, vilket ytterligare späder på osäkerheten.

Problem med skälighetsbedömningar

Särskild oro uttrycks kring den ökade användningen av anpassningar och skälighetsbedömningar. Trots att en avvägning mellan kostnad och nytta kan framstå som rimlig i teorin, menar kritikerna att detta öppnar för en situation där kravnivån inte längre är en fast punkt. Vad som anses vara ”skäligt” kan bero på vem som tillfrågas.

Frågor om huruvida initial investeringskostnad, byggnadens totala livscykel, framtida energipriser eller klimatkostnader ska vägas in saknar tydliga svar. Denna brist på klarhet förskjuter makten från regelverket till den enskilda förhandlingen. Det kan leda till att aktörer optimerar juridiskt för undantag istället för att tekniskt optimera byggnader för energiprestanda. Detta kan gynna de aktörer med resurser att driva processer för undantag, snarare än de som bygger mest hållbart.

Risker för snedvriden konkurrens och svensk konkurrenskraft

• Snedvriden konkurrens: Seriösa aktörer som fortsätter att investera i energieffektivitet kan riskera att konkurreras ut av dem som utnyttjar möjligheten till sänkta krav. Detta kan på sikt leda till en lägre faktisk standard i byggbeståndet.
• Minskade incitament för innovation: När kravnivåer sänks och undantag blir norm kan incitamenten flyttas från att ligga i framkant till att anpassa sig nedåt. Företag kan finna det svårare att motivera investeringar i mer energieffektiva lösningar.
• Påverkan på Sveriges konkurrenskraft: Om den inhemska marknaden inte längre ställer tydliga krav, riskerar Sverige att tappa de fördelar som har gjort svenska aktörer starka internationellt inom tekniskt kunnande och höga standarder. Ett svagare regelverk kan hämma utvecklingen och exporten av hållbara lösningar.

Kritikerna menar att det som sker inte är en reform, utan en nedmontering av ambitionen för energieffektivitet. De understryker vikten av att regelverket återigen blir ett verktyg för framsteg snarare än ett hinder.

Primärkälla: Svensk Ventilation.