Hoppa till innehåll
ByggMagazine
VVS
Guide

VVS-symboler – de vanligaste symbolerna på VVS-ritningar

Mediebeteckningar, linjetyper och komponentkoder enligt standard och branschpraxis

Publicerad 20 oktober 2026Uppdaterad 2026-10-20 16:335 min läsningFaktakontrollerad 15 oktober 2026Av ByggMagazines redaktion

Sammanfattning

Referensartikel med tabeller över vanliga VVS-symboler, mediebeteckningar och linjetyper, sourcad från standarder och branschdokument.

Publicerad:
20 oktober 2026
Senast uppdaterad:
2026-10-20 16:33
Redaktion:
ByggMagazine
Primärkälla:
Egen rapportering
Hand pekar på en VVS-ritning på ett bord i en byggbod
Hand pekar på en VVS-ritning på ett bord i en byggbod

KV, VV, VVC, S, DA – en samlad referens över vanliga VVS-symboler och beteckningar, med källhänvisningar till standard och branschdokument.

De vanligaste symbolerna på en svensk VVS-ritning är standardiserade genom SS 32260 (symboler och beteckningar för VVS-installationer och styranläggningar) och SS 32264 (ritsätt för VVS- och kylinstallationer) (SIS), men den enskilda ritningens teckenförklaring avgör alltid den exakta betydelsen i just det projektet. Den här artikeln samlar de system- och mediebeteckningar samt ritprinciper som går att belägga i publicerat branschmaterial. Vill du förstå hur en ritning är uppbyggd och hur du läser den steg för steg, se vår guide Så läser du en VVS-ritning.

Viktigt att veta innan du läser tabellen

Symboler och koder varierar mellan standarder, programvaror och fastighetsägares egna projekteringsanvisningar. En beteckning som "S" för spillvatten i ett projekt kan skrivas "SS" eller "SA" i ett annat, beroende på vilken del av avloppssystemet som avses (Locum, märkbilaga VA-, VVS-, kyl- och processmediesystem). Lita i första hand på teckenförklaringen på den aktuella ritningen.

Mediebeteckningar – vanliga bokstavskoder för rörsystem

Rörledningar märks med en eller flera bokstäver som anger vilket medium som flödar i ledningen. Nedanstående är hämtat från branschens publicerade märknings- och utbildningsunderlag:

KodBetydelseKälla
KVKallvattenByggipedia.se / Locum
VVVarmvatten
VVCVarmvattencirkulation
VSVärmeledning (varmvatten avsett för uppvärmning); hos vissa fastighetsägare, t.ex. Locum, kodas värmesystemets undersystem i stället VS10/VS20 osv.Byggipedia.se
S / SS / SASpillvatten (avloppsvatten); SS = servisledning, SA = allmän spillvattenledning i Locums märkbilagaLocum
SF / SB / SOSpillvatten via fettavskiljare / bensinavskiljare / oljeavskiljareLocum
DA / DR / DPDagvatten / regnvatten / dagvatten till pumpgropLocum
KVCKallvattencirkulationLocum
BRSprinklerledning (brandsläcksystem)Locum
KP / KSKöldbärare primär / sekundär (kyl- och värmepumpsystem)Locum
TA / FA / LBTilluftsaggregat / frånluftsaggregat; LB används ibland som gemensam beteckning för luftbehandlingssystemLocum

Dessa koder bygger generellt på standarderna SS 03 22 02, SIS 03 22 31 och SS 32260 tillsammans med aktuell AMA VVS & Kyla [Locum], men varje fastighetsägare kompletterar ofta med egna koder i sin egen märkstandard.

Linjetyper och ritprinciper för rörledningar

RitprincipInnebörd på planritning
Heldragen linjeRörledning ovan golv / synlig i vyn
Streckad linje (långa streck)Rörledning i eller över tak
Streckad linje (korta streck)Rörledning under tak
Punktstreckad linjeRörledning i golv eller mark
Ofylld cirkelVertikal ledning (rör genom bjälklag) sedd i plan
Rundad böj/avstickAnvänds för värme-, spillvatten- och dagvattenledningar
Tvärvinklad böj/avstickAnvänds för tappvattenledningar och övriga ledningar

Linjebredden har också betydelse: tappvatten- och värmeledningar ritas normalt med 0,35–0,50 mm linjebredd, avloppsledningar ritas grövre, och befintliga ledningar vid ombyggnad ritas tunnare än nya (Lundagrossistens utbildningskompendium VVS-kunskap steg 2).

Scheman – symboler som beskriver funktion, inte geometri

I flödesscheman, principscheman och stamscheman används ofta kompletterande symboler utöver de rena mediekoderna, till exempel för pumpar, ventiler och aggregat med sammansatt funktion. Branschstandarden SSG 3702, "VVS-system: Mediakoder, system, flödesscheman och dimensioneringsgrunder", beskriver mediakoder, systemuppbyggnad och flödesscheman för VVS-installationer, främst inom industri- och processmiljöer (SSG). AMA VVS & Kyla strukturerar i sin tur komponenter och arbeten under koder som PA (apparater med sammansatt funktion i rörsystem, t.ex. aggregat med pumpar eller kompressorer under underkoden PAK), PH (pannor, brännare), PJ (värmeväxlare, kondensorer och förångare) och PU (sanitetsenheter och sanitetsutrustningar, t.ex. tvättställ, klosetter och diskbänkar) (Svensk Byggtjänst, AMA VVS & Kyla 25).

Vertikal ledningsdragning – streck som anger bjälklagspassage

Vid dimensionsangivelsen på en vertikal ledning kan ett streck läggas till ovanför eller under siffran för att visa hur ledningen förhåller sig till angränsande bjälklag: ett streck ovanför anger att ledningen inte går igenom det överliggande bjälklaget, ett streck under anger att den inte går igenom det underliggande bjälklaget, streck på båda sidor anger att ledningen stannar inom våningsplanet, och saknas streck helt passerar ledningen rakt igenom [Lundagrossistens utbildningskompendium]. Detta är ett bra exempel på en notation som kan variera mellan projekteringsverktyg – kontrollera alltid den aktuella ritningens teckenförklaring.

Komponenter och objektbeteckningar (CoClass och BSAB)

Utöver mediekoder förekommer strukturerade referensbeteckningar för byggdelar, system och komponenter. CoClass, som förvaltas av Svensk Byggtjänst, använder fyra aspektsymboler (till exempel "=" för funktion och "-" för produkt/konstruktion) för att bygga referensbeteckningar enligt principerna i IEC-EN 81346-1 (Praxi/BIM Alliance). I många pågående och äldre projekt används i stället BSAB-systemets koder för att klassificera byggnadsverk, byggdelar och produktionsresultat (BSAB, Svensk Byggtjänst). Vilket system som gäller i ett specifikt projekt framgår av projekteringsanvisningarna, inte av symbolen i sig.

Så använder du den här listan i praktiken

  • Se listan som en orientering, inte facit – jämför alltid med teckenförklaringen på den ritning du faktiskt läser.
  • Notera vilken standard eller märkstandard som anges i ritningsförteckningen eller den tekniska beskrivningen innan du tolkar enskilda koder.
  • Vid osäkerhet om en symbol: kontakta ansvarig VVS-projektör i stället för att gissa, särskilt i våtrum och vid arbeten som omfattas av Säker Vatteninstallation (Säker Vatten, Branschregler 2026:1).

Läs gärna vidare i Så läser du en VVS-ritning för hela arbetsgången från ritningsförteckning till detaljläsning, i Vad står VVS för? för grundbegrepp, och i VVS i badrum – regler om du ska tolka ritningar för våtrumsinstallation.

Vanliga frågor

Är VVS-symboler likadana i alla projekt?

Nej. Grundstandarderna (SS 32260, SS 32264) ger en gemensam bas, men fastighetsägare och projektörer lägger ofta till egna koder i sina märkstandarder, och äldre eller internationella system kan skilja sig åt. Teckenförklaringen på den aktuella ritningen är alltid avgörande.

Vad betyder "VVC" på en ritning?

VVC står för varmvattencirkulation – ledningen som för tillbaka varmvatten till värmekällan för att hålla korta väntetider och minska risken för legionellatillväxt i systemet.

Var hittar jag den fullständiga officiella symbollistan?

Den fullständiga, köprättsskyddade symbollistan finns i standarderna SS 32260 och SS 32264, som säljs via SIS (Svenska institutet för standarder). Branschdokument som AMA VVS & Kyla och Säker Vattens branschregler kompletterar med beteckningar för komponenter och funktioner.

Relaterade artiklar

Byggbranschen – varje vecka i din inkorg

Nyheter, guider och produktnyheter. Gratis, och du avslutar när du vill.