Guide: Så upprättar du en korrekt arbetsmiljöplan (AMP)

När krävs en arbetsmiljöplan?

Kravet på att upprätta en arbetsmiljöplan (AMP) för ett bygg- eller anläggningsprojekt är inte valfritt, utan reglerat och utlöses av specifika förutsättningar. En arbetsmiljöplan måste finnas på plats innan byggarbetsplatsen etableras i två huvudsakliga fall. Det första fallet är när projektets omfattning kräver en förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket. Förhandsanmälan krävs när arbetet pågår i mer än 30 arbetsdagar och mer än 20 personer är sysselsatta samtidigt vid något tillfälle, eller när det totala antalet persondagar överstiger 500. När en förhandsanmälan är obligatorisk, är även en arbetsmiljöplan ett absolut krav.

Det andra, och mycket vanliga, fallet är när projektet, oavsett storlek eller varaktighet, innefattar arbetsmoment som klassificeras som särskilt riskfyllda. Arbetsmiljöverket har i sina föreskrifter definierat en lista över sådana arbeten. Om ett eller flera av dessa moment planeras att utföras under projektets gång, måste en arbetsmiljöplan tas fram. Det innebär att även mindre projekt, som inte kräver förhandsanmälan, kan omfattas av kravet om de till exempel inkluderar arbete med risk för fall, schaktning med rasrisk eller rivning av bärande delar. Syftet är att säkerställa att en grundlig riskbedömning och planering av skyddsåtgärder genomförs proaktivt för just dessa farliga moment, vilket är centralt för att förebygga allvarliga olyckor och ohälsa. Det är byggherrens ansvar att säkerställa att det bedöms om arbeten med särskild risk kommer att utföras och att en arbetsmiljöplan därmed upprättas.

Ansvarsfördelning: Från byggherre till Bas-P och Bas-U

Ansvarskedjan för arbetsmiljön i ett byggprojekt är tydligt definierad och börjar hos byggherren. Det är byggherren som har det övergripande ansvaret att se till att arbetsmiljöaspekter beaktas under hela projektets livscykel, från tidig planering till färdigt utförande. En central del av detta ansvar är att utse de specialiserade roller som krävs för att hantera arbetsmiljön praktiskt: byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas-P) och för utförandet (Bas-U).

Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas-P)

Under planerings- och projekteringsskedet är det Bas-P som har huvudansvaret. Bas-P ska samordna de olika projektörerna (arkitekter, konstruktörer med flera) för att säkerställa att arbetsmiljörisker förebyggs redan på ritbordet. Det är Bas-P:s uppgift att upprätta den första versionen av arbetsmiljöplanen. Denna plan ska baseras på den riskbedömning som görs av de planerade arbetsmomenten. Planen ska vara ett levande dokument som identifierar projektets risker och beskriver de grundläggande skyddsåtgärder och ordningsregler som ska gälla.

Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet (Bas-U)

När projektet övergår i produktionsfasen tar Bas-U över ansvaret för arbetsmiljösamordningen. Bas-U:s uppgift är att anpassa och vidareutveckla den arbetsmiljöplan som Bas-P har tagit fram. Detta innebär att organisera skyddsarbetet på byggarbetsplatsen, se till att olika entreprenörers arbeten inte skapar risker för varandra och att arbetsmiljöplanen hålls ständigt aktuell. Bas-U ansvarar för att nya risker som identifieras under arbetets gång dokumenteras och att planen uppdateras med nödvändiga åtgärder. Det är också Bas-U som ser till att arbetsmiljöplanen är tillgänglig för alla på arbetsplatsen och att alla som arbetar där känner till dess innehåll.

Arbetsmiljöplanens obligatoriska innehåll

En arbetsmiljöplan (AMP) ska fungera som ett praktiskt och juridiskt styrande dokument för säkerheten på byggarbetsplatsen. För att vara giltig måste den innehålla flera obligatoriska delar som tillsammans ger en komplett bild av projektets organisation, regler och riskhantering. Planen ska vara anpassad för det specifika projektet och inte vara ett generiskt dokument. Innehållet kan delas in i tre huvudsakliga kategorier.

1. Allmänna uppgifter

Denna del fungerar som projektets identifikation och ska innehålla grundläggande information så att alla inblandade snabbt kan orientera sig. Obligatoriska uppgifter inkluderar:

• Byggarbetsplatsens namn och adress.
• Byggherrens namn och kontaktuppgifter.
• Namn och kontaktuppgifter till Bas-P och Bas-U.
• Uppgifter om projektets startdatum och beräknad varaktighet.

2. Ordnings- och skyddsregler

Här specificeras de gemensamma regler som gäller för alla som vistas och arbetar på byggarbetsplatsen. Syftet är att skapa en enhetlig och förutsägbar säkerhetskultur. Denna sektion ska beskriva:

• Regler för tillträde till och förflyttning inom arbetsplatsen.
• Rutiner för introduktion av nyanländ personal.
• Krav på användning av personlig skyddsutrustning.
• Hantering av avfall, material och kemiska produkter.
• Åtgärder vid olycka eller tillbud, inklusive larmrutiner och placering av första hjälpen-utrustning.

3. Beskrivning av åtgärder för arbeten med särskild risk

Detta är den mest kritiska delen av planen. För varje identifierat arbete med särskild risk måste planen innehålla en specifik beskrivning av hur risken ska hanteras. Det räcker inte att bara konstatera att en risk finns. Planen måste tydligt redogöra för de konkreta tekniska och organisatoriska åtgärder som ska vidtas för att eliminera eller minimera risken. Detta kan inkludera allt från val av arbetsmetod och utrustning till specifika skyddsanordningar och ansvarsfördelning för det aktuella momentet.

Checklista: arbeten med särskild risk enligt AFS 2023:3

En arbetsmiljöplan måste alltid upprättas och innehålla specifika åtgärdsbeskrivningar om projektet innefattar ett eller flera arbetsmoment som Arbetsmiljöverket i 11 kap. 12 § AFS 2023:3 klassificerar som ”arbete med särskild risk”. Dessa arbeten är förknippade med en statistiskt högre risk för allvarliga olycksfall eller ohälsa. Föreskrifterna, närmare bestämt AFS 2023:13, listar dessa moment i detalj. Att känna till listan är avgörande för Bas-P vid den initiala riskbedömningen och för Bas-U vid den löpande hanteringen på arbetsplatsen. Även om ett projekt är litet, utlöser närvaron av ett enda av dessa moment kravet på en fullständig arbetsmiljöplan.

Nedan följer en checklista över de arbeten som definieras medföra en särskild risk:

• Arbete med risk för fall från en nivåskillnad på två meter eller mer.
• Arbete med risk att begravas under jordmassor eller sjunka ner i lös mark (schaktning).
• Arbete som innefattar hantering av kemiska eller biologiska ämnen som är hälsofarliga eller kräver medicinsk övervakning.
• Arbete i närheten av högspänningsledningar.
• Arbete som utsätter arbetstagare för joniserande strålning, vilket kräver övervakade eller kontrollerade områden.
• Arbete som medför risk för drunkning.
• Arbete i schakt, under jord eller i tunnlar.
• Arbete som utförs med dykarutrustning.
• Arbete som utförs i en trycksatt kassun.
• Arbete som innefattar användning av sprängämnen.
• Montering eller nedmontering av tunga prefabricerade byggelement.
• Rivning av bärande konstruktioner eller av material som innehåller hälsofarliga ämnen.

För varje punkt på listan som är relevant för projektet måste arbetsmiljöplanen detaljerat beskriva de specifika skyddsåtgärder som ska implementeras för att säkerställa en trygg arbetsmiljö.

Framtagande: Från projektering till utförande

Processen att ta fram en arbetsmiljöplan (AMP) är en integrerad del av ett byggprojekts samtliga faser och involverar tydligt definierade roller. Ansvaret för att initiera och upprätta planen vilar på den byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas-P) som byggherren utsett. Detta arbete ska påbörjas redan under projekteringsskedet, långt innan det första spadtaget tas. Bas-P:s uppgift är att identifiera de arbetsmiljörisker som kan uppstå till följd av arkitektoniska, tekniska eller organisatoriska val. Planen ska omfatta de åtgärder som krävs för att förebygga olyckor och ohälsa, med särskilt fokus på arbeten som medför särskild risk.

Denna första version av arbetsmiljöplanen utgör en fundamental del av förfrågningsunderlaget för byggarbetsplatsen. När projektet övergår från projektering till produktionsfasen sker en formell överlämning. Ansvaret skiftar då till den byggarbetsmiljösamordnare för utförandet (Bas-U) som byggherren utsett. Bas-U tar emot den grundläggande planen från Bas-P och har i uppdrag att anpassa och vidareutveckla den. Detta innebär att planen måste justeras för att reflektera de faktiska förhållandena på arbetsplatsen, inklusive de specifika arbetsmetoder, maskiner och entreprenörer som kommer att användas. Bas-U säkerställer att planen blir ett praktiskt och relevant styrdokument för det dagliga arbetet, snarare än enbart ett teoretiskt dokument från planeringsstadiet. Processen säkerställer att arbetsmiljöfrågor beaktas från start till mål, där Bas-P lägger den strategiska grunden och Bas-U omsätter den i operativ verklighet.

AMP som ett levande dokument på arbetsplatsen

En arbetsmiljöplan är inte ett statiskt dokument som upprättas och sedan arkiveras. För att fylla sin funktion måste den fungera som ett levande styrinstrument som aktivt används och underhålls under hela byggprojektets gång. Ett av de mest grundläggande kraven är att arbetsmiljöplanen ska finnas tillgänglig för alla som är verksamma på byggarbetsplatsen, och detta redan innan etableringen påbörjas. Det är byggarbetsmiljösamordnaren för utförandet (Bas-U) som har det primära ansvaret för att hålla planen uppdaterad.

Skyldigheten att justera planen innebär att den kontinuerligt måste spegla de aktuella förhållandena och riskerna på arbetsplatsen. Förändringar i tidsplaner, arbetsmetoder, nya underentreprenörer eller införandet av nya maskiner är exempel på situationer som kräver en omedelbar uppdatering av planen. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de moment som klassificeras som arbete med särskild risk. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter inkluderar detta bland annat:

• Arbete med risk för fall från en nivå av två meter eller högre.
• Arbete som medför risk att begravas under jordmassor eller sjunka ner i lös mark.
• Arbete med kemiska eller biologiska ämnen som medför särskild fara.
• Arbete i närheten av högspänningsledningar.
• Arbete som medför risk för drunkning.

Om ett sådant riskmoment tillkommer i projektet måste Bas-U se till att arbetsmiljöplanen kompletteras med en specifik riskbedömning och de skyddsåtgärder som krävs innan arbetet får påbörjas. Genom att löpande anpassa dokumentet säkerställer Bas-U att planen förblir ett relevant och effektivt verktyg för att förebygga olyckor och ohälsa för samtliga aktörer på arbetsplatsen.

Sanktionsavgifter vid brister i planen

Att underlåta att följa regelverket kring arbetsmiljöplanen kan medföra betydande ekonomiska konsekvenser. Arbetsmiljöverket har mandat att utfärda sanktionsavgifter till den aktör som bär ansvaret om brister upptäcks vid en inspektion. Det är därför av yttersta vikt för byggherrar, Bas-P och i synnerhet Bas-U att säkerställa att alla krav är uppfyllda. En sanktionsavgift kan bli aktuell i flera olika scenarion. Det mest uppenbara är om en arbetsmiljöplan helt saknas på en byggarbetsplats där en sådan krävs. Detta gäller projekt som involverar arbeten med särskild risk eller som är av en viss storlek och varaktighet.

Avgifter kan även utfärdas om arbetsmiljöplanen är ofullständig. Det kan innebära att den saknar grundläggande administrativa uppgifter, att det saknas en beskrivning av regler och ordningsföreskrifter för arbetsplatsen, eller att riskbedömningar för särskilt farliga arbeten är bristfälliga eller helt utelämnade. Vidare är tillgängligheten en kritisk faktor. Om Bas-U inte kan visa upp en aktuell arbetsmiljöplan för Arbetsmiljöverkets inspektörer vid en kontroll på arbetsplatsen, betraktas det som en allvarlig brist. Kravet innebär att planen inte bara ska existera, utan också vara fysiskt eller digitalt tillgänglig för alla som arbetar där. Eftersom planen måste vara ett levande dokument kan även en arbetsmiljöplan som inte har uppdaterats för att återspegla de rådande arbetsförhållandena leda till en sanktionsavgift. Detta understryker vikten av att se arbetsmiljöplanen som ett dynamiskt verktyg för riskhantering, inte bara som en administrativ formalitet.

Saknas en arbetsmiljöplan när en sådan krävs är sanktionsavgiften 10 000 kronor om projektet inte omfattas av förhandsanmälan, och 50 000 kronor om förhandsanmälan krävs. Utebliven förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket medför en avgift på 5 000 kronor. Beloppen framgår av Arbetsmiljöverkets förteckning över regler som är förenade med sanktionsavgift.

Relaterad läsning

• Fallskydd på byggarbetsplats – krav och ansvarsfördelning
• BAS-P och BAS-U: Guide till ansvar och roller

Källor

• Arbetsmiljöplan – verktyget för att skapa en god arbetsmiljö
• Arbete med fallrisk
• Risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13), föreskrifter
• Projektering och byggarbetsmiljösamordning