Hållbarhetskrav i offentlig upphandling av byggentreprenader

Hållbarhetskrav i en offentlig byggupphandling fungerar bara om de går att prissätta för anbudsgivaren och kontrollera för beställaren. Därför behöver varje krav ha ett tydligt syfte, en genomtänkt placering i upphandlingen, ett angivet bevis och en ansvarig för uppföljningen under entreprenaden.

Vad som räknas som hållbarhetskrav

Begreppet brukar delas in i tre områden:

• Miljö och klimat – till exempel klimatpåverkan från material och transporter, kemikalier, avfallshantering och energianvändning.
• Socialt ansvar – till exempel arbetsrättsliga villkor, arbetsmiljö, sysselsättningskrav och ansvar i leverantörskedjan.
• Ekonomisk hållbarhet – till exempel livscykelkostnad och att kraven står i proportion till kontraktets värde.

Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller hållbarhetskriterier för bygg och anläggning som beställare kan använda som utgångspunkt i stället för att formulera alla krav själva.

Börja med behov och marknad

Innan kraven skrivs behöver beställaren veta vilka hållbarhetsfrågor som är betydande just i det här projektet. En skolbyggnad, en VA-ledning och en vägentreprenad har olika stora klimat- och arbetsmiljörisker. En marknadsdialog med entreprenörer och leverantörer visar vad marknaden kan leverera och vad det kostar, vilket minskar risken för krav som ingen kan uppfylla eller som stänger ute mindre företag.

Var i upphandlingen kravet placeras

Samma hållbarhetsambition kan uttryckas på olika ställen, och placeringen avgör när bevisen lämnas och vad som händer om kravet inte uppfylls:

• Kvalificeringskrav – ställs på leverantören, till exempel erfarenhet eller ledningssystem. Kontrolleras vid anbudsprövningen.
• Tekniska specifikationer – ställs på det som ska byggas eller levereras. Anbud som inte uppfyller dem kan inte antas.
• Tilldelningskriterier – ger mervärde för bättre hållbarhetsprestanda, så att anbudsgivare kan konkurrera med mer än priset.
• Särskilda kontraktsvillkor – gäller under genomförandet, till exempel krav på redovisning av material eller arbetsvillkor. Följs upp under entreprenaden.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) kräver att kraven har anknytning till det som upphandlas, är proportionerliga och behandlar leverantörerna lika. Krav som inte går att följa upp riskerar dessutom att bli verkningslösa.

Klimat- och miljökrav som går att verifiera

Ett verifierbart krav anger vad som ska mätas, hur det beräknas, vilket underlag som godtas och när det ska lämnas in. Exempel på kravområden:

• klimatpåverkan från betong, stål och andra materialintensiva delar, styrkt med beräkning eller miljövarudeklaration (EPD)
• fordon och arbetsmaskiner, styrkt med förteckning över maskiner och bränsle
• avfall och återbruk, styrkt med avfallsrapportering under projektet
• kemiska produkter, styrkt med en loggbok över inbyggda produkter

Håll isär det som redan är lagkrav – till exempel klimatdeklaration enligt Boverkets regler för vissa nya byggnader – och det som är beställarens egna krav utöver lagen.

Koppla kraven till entreprenadavtalet

Hållbarhetskraven måste fungera tillsammans med det standardavtal som används, ofta AB 04 för utförandeentreprenader och ABT 06 för totalentreprenader. Entreprenadformen påverkar hur mycket beställaren kan styra: i en utförandeentreprenad bestämmer beställaren material och lösningar i handlingarna, medan totalentreprenören har större frihet och då behöver funktionskrav och redovisningskrav. Klargör också i de administrativa föreskrifterna hur ändringar, avvikelser och vite eller andra påföljder ska hanteras.

Uppföljning under entreprenaden

Ett krav utan uppföljning är i praktiken frivilligt. Bestäm redan i förfrågningsunderlaget:

1. vilka redovisningar entreprenören ska lämna och när
2. vem hos beställaren som granskar dem
3. hur stickprov eller platsbesök går till
4. vad som händer vid avvikelse
5. hur resultatet dokumenteras vid slutbesiktning och överlämning

Vanliga misstag

• Otydliga begrepp som ”miljövänligt” eller ”hållbart” utan mätbar definition.
• Krav som står olika i olika handlingar.
• Beviskrav som inte anges, så att anbudsgivaren inte vet vad som godtas.
• För många krav i förhållande till kontraktets storlek, vilket minskar konkurrensen.
• Ingen avsatt tid eller person för uppföljning.

Kontrollista inför annonsering

• Har varje krav ett tydligt syfte?
• Är kravet rätt placerat – kvalificering, specifikation, tilldelning eller kontraktsvillkor?
• Framgår vilket bevis som godtas och när det ska lämnas?
• Är kraven samordnade med AB 04/ABT 06 och de administrativa föreskrifterna?
• Finns en ansvarig för uppföljningen?

Läs också ByggMagazines guide om offentlig upphandling i byggsektorn.