Inför rivning – materialinventering, farligt avfall och kontrollplan

Gör en materialinventering före rivningen för att identifiera farliga ämnen, möjliga återbrukbara produkter och det avfall som arbetet kan ge upphov till. Inventeringen ger underlag för kontrollplanen och för hur materialet ska tas om hand. Byggherren har det yttersta ansvaret för avfallshanteringen, samtidigt som reglerna i plan- och bygglagen, miljöbalken och avfallsförordningen gäller parallellt.

Byggherrens ansvar börjar i planeringen

Rivningen behöver förberedas så att byggnadens resurser kan hanteras säkert och resurseffektivt. Naturvårdsverkets vägledning betonar att material och komponenter med farliga ämnen identifieras i förväg, tillsammans med byggprodukter som kan återanvändas. Det räcker alltså inte att planera borttransporten när rivningsmassorna redan ligger på marken.

Som praktisk rekommendation bör byggherren tidigt komma överens med inventerare och rivningsentreprenör om hur inventeringens resultat ska användas. Klargör vem som följer upp återbruket, hur osäkra materialbedömningar hanteras och hur avfallshanteringen dokumenteras. Det gör ansvarsfördelningen begriplig även ute på arbetsplatsen.

Håll samtidigt isär olika ansvarsroller. Byggherrens yttersta ansvar för avfallshanteringen innebär inte att alla andra aktörers skyldigheter försvinner. Avfallsproducenten har exempelvis skyldighet att klassificera sitt uppkomna avfall. Vid miljötillsyn behöver kommunen också klarlägga vem som är verksamhetsutövare enligt miljöbalken för den aktuella åtgärden.

Utred rivningslov eller anmälan tidigt

Kontakta kommunens byggnadsnämnd tidigt för att reda ut om den planerade rivningen kräver rivningslov eller anmälan och vilka handlingar som behövs i ärendet. Beskriv vad som ska rivas och arbetets omfattning. Bestämmelserna om lov, anmälan och kontrollplan i PBL är en del av regleringen av bygg- och rivningsavfall.

Lovfrågan och avfallsfrågan är inte samma sak. Miljöbalkens hänsynsregler gäller för alla som vidtar en åtgärd eller bedriver en verksamhet. Den som hanterar avfall ska se till att hanteringen inte skadar eller orsakar risk för skada på människors hälsa eller miljön. Avfallshanteringen behöver därför planeras även när frågan om lov eller anmälan bedöms separat.

Materialinventering inför rivning: kartlägg både risker och resurser

Naturvårdsverkets rekommendation är att en materialinventering alltid bör göras före bygg- eller rivningsåtgärder. Det är myndighetsvägledning, inte ett fristående generellt lagkrav uttryckt som att varje rivning måste ha ett dokument med just den rubriken. Däremot behöver uppgifter om återbrukbara produkter, avfall och hantering av farliga ämnen identifieras för att uppfylla kontrollplanens krav.

Identifiera farliga ämnen och komponenter

Inventeringen behöver fånga sådant som påverkar hur rivningen kan genomföras och hur avfallet ska hanteras. Naturvårdsverket tar bland annat upp följande exempel:

• Asbest och material som innehåller asbest.
• Fogmassor, isolerrutor med PCB-tätning och kondensatorer med PCB.
• Elektriska och elektroniska komponenter samt utrustning.
• Lysrör och andra komponenter som innehåller kvicksilver.
• Isolering med CFC och utrustning som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen.
• Träskyddsbehandlat virke, exempelvis kreosotimpregnerat virke, samt kvarlämnade kemikalier.

Listan är inte fullständig. Avfallsproducentens klassificering avgör hur det uppkomna avfallet ska hanteras. Som praktiskt arbetssätt är det klokt att dokumentera var misstänkta material finns och vilka bedömningar som fortfarande är osäkra. Låt inte ett obesvarat frågetecken i inventeringen bli en outtalad förutsättning i rivningsarbetet.

Notera produkter som kan återbrukas

Inventeringen bör även identifiera produkter som kan användas igen. Tegel, konstruktionsvirke, dörrar, fönsterkarmar, beslag, sanitetsgods och takpannor är exempel som Naturvårdsverket nämner.

En praktisk rekommendation är att beskriva hur de utpekade produkterna kan demonteras, förvaras och lämnas vidare. Då blir återbruket en del av arbetsplaneringen i stället för en önskan i efterhand. Återbrukbara produkter behöver också skyddas från nedsmutsning och förorening under arbetet.