AB 04 och ABT 06 – skillnader, ansvar och praktiska exempel

Vad är skillnaden mellan AB 04 och ABT 06?

Huvudskillnaden är vem som projekterar. AB 04 används normalt vid utförandeentreprenad: beställaren tar fram ritningar och tekniska beskrivningar, medan entreprenören utför arbetet. ABT 06 används normalt vid totalentreprenad: entreprenören projekterar och utför för att uppfylla beställarens avtalade funktionskrav. Entreprenören ansvarar för sitt utförande i båda fallen.

Det är huvudregler, inte ett besked om ansvaret i varje enskild tvist. Kontraktets omfattning, projektspecifika avvikelser och vem som har föreskrivit en teknisk lösning måste också läsas. Byggherrarnas vägledning beskriver att totalentreprenören i varierande grad svarar för projektering och utförande. Svensk Byggtjänsts jämförelse beskriver den grundläggande fördelningen mellan projektering och utförande.

AB 04: beställaren projekterar, entreprenören utför

Vid utförandeentreprenad beskriver beställaren normalt hur arbetet ska genomföras genom sina handlingar. Beställarens projektering kan tas fram av anlitade konsulter. Entreprenören ska utföra det arbete som omfattas av kontraktet enligt dessa underlag.

För att bedöma ett fel behöver man skilja på en brist i den föreskrivna lösningen och en brist i entreprenörens utförande. Att beställaren projekterar betyder inte att entreprenören saknar ansvar för sitt arbete. Det betyder inte heller att varje otydlig handling automatiskt ger rätt till extra ersättning.

Exempel: ventilation enligt beställarens ritning

Hypotetiskt exempel, inte ett rättsfall: beställarens konsult dimensionerar ett ventilationssystem. Entreprenören installerar exakt den avtalade lösningen, men kapaciteten räcker inte för den avsedda användningen. Det kan vara en projekteringsfråga på beställarsidan. Om kapaciteten däremot försämras av felmonterade kanaler är det en utförandefråga. Den faktiska orsaken och kontraktet måste utredas innan ansvar fördelas.

ABT 06: projektering och funktionskrav hör ihop

Vid totalentreprenad anger beställaren normalt vilket resultat som ska uppnås. Entreprenören tar fram lösningarna och genomför arbetet. Ett funktionskrav behöver vara tillräckligt tydligt för att resultatet senare ska kunna bedömas mot avtalet.

Som praktiskt beställarråd är det bättre att beskriva avsedd användning och hur en funktion ska kontrolleras än att bara begära en ”bra lösning”. Ange exempelvis vilka utrymmen ett ventilationssystem ska betjäna och vilka avtalade prestandakrav som ska verifieras. Detta är ett råd om tydligt underlag, inte en särskild regel om ett visst luftflöde.

Exempel: entreprenören väljer ventilationslösningen

Hypotetiskt exempel: entreprenören dimensionerar och installerar ventilationen men når inte det avtalade resultatet. Det är typiskt en fråga inom entreprenörens projekterings- och funktionsåtagande, under förutsättning att beställaren inte har föreskrivit den avgörande lösningen och att kontraktet inte säger något annat.

Beställarens tekniska lösningar måste läsas särskilt

Skilj mellan att kräva ett resultat och att föreskriva en bestämd konstruktion, produkt eller metod. Även i en totalentreprenad kan beställarens föreskrivna tekniska lösningar påverka ansvarsfördelningen för den berörda delen. Entreprenörens utförande måste fortfarande bedömas separat. Läs därför det aktuella standardavtalets villkor tillsammans med projektets handlingar; ”totalentreprenad” är inte liktydigt med att entreprenören ansvarar för allt.

AB 04 och ABT 06 är standardavtal – inte lagar

Avtalen ges ut av Byggandets Kontraktskommitté, BKK. De ska ingå i parternas avtalsunderlag; de blir inte automatiskt tillämpliga på alla byggprojekt. Läs vilket standardavtal kontraktet hänvisar till och vilka ändringar eller tillägg parterna har gjort.

Kontrollera kontraktet, de administrativa föreskrifterna, ritningar, beskrivningar och dokumenterade ändringar tillsammans. Upphandlingsmyndigheten framhåller i sin vägledning om kontraktsvillkor att ett standardavtals villkor måste vara relevanta för den aktuella upphandlingen.

ÄTA: vad ingår redan och vad är en ändring?

ÄTA står för ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten. Upphandlingsmyndighetens svar om ÄTA vid byggnadsrestaurering återger ABT 06:s definition, där ändrings- och tilläggsarbeten knyts till kontraktsarbetena och inte får vara av väsentligt annan natur. Att en uppgift tillkommer under produktionen gör den alltså inte automatiskt till ett ersättningsgillt ÄTA-arbete.

I en totalentreprenad behöver man exempelvis skilja mellan arbete som behövs för att nå en redan avtalad funktion och en beställning som ändrar funktionen eller omfattningen. I en utförandeentreprenad behöver man jämföra ändringen med de avtalade handlingarna. Bedömningen av ersättning och tid ska göras enligt det avtal som faktiskt gäller.

Praktiskt dokumentationsråd: registrera ändringen, orsaken, vem som beställt den, vilka handlingar som berörs och hur kostnad och tid ska hanteras. Följ avtalets regler om beställning och underrättelse. Utgå inte från att AB 04 och ABT 06 har identiska formkrav eller att varje muntlig kontakt får samma rättsliga följd.

För en mer omfattande genomgång finns vår guide om hantering och prissättning av ÄTA-arbeten.

Garanti, ansvarstid och bevisning är olika frågor

Tio års ansvarstid från entreprenadens godkännande beskrivs i AG Advokats genomgång publicerad den 19 mars 2025. Ansvarstiden inleds med en garantitid. Tio års ansvarstid betyder inte tio års garanti eller att samma ansvarsvillkor gäller under hela perioden. Kontrollera också eventuella avvikelser i projektets kontrakt.

AG Advokat beskriver att bevisbördan vid påtalade fel har tolkats olika i två hovrättsavgöranden från 2021. Denna daterade juridiska analys är inte ett besked om att inget senare avgörande kan finnas. Vid en konkret tvist behöver aktuellt rättsläge och de avtalade villkoren kontrolleras av juridisk expertis.

Som praktiskt underlag: dokumentera vilket kontraktskrav som inte uppfylls, när bristen upptäcktes och vilka kontroller eller mätningar som stöder uppgiften. Det hjälper parterna att skilja själva avvikelsen från frågan om orsaken och vem som ansvarar.

Besiktning: jämför resultatet med kontraktet

Besiktningens grundläggande syfte är att undersöka om det finns fel i entreprenaden. Det beskrivs i Svensk Byggtjänsts presentation av BKK:s besiktningshandledning. Bedömningen behöver rätt underlag: kontraktshandlingar, dokumenterade ändringar och relevanta kontroller.

Vid AB 04 är frågan bland annat om arbetet följer den avtalade projekteringen. Vid ABT 06 behöver även de avtalade funktionerna kunna kontrolleras. Vilken dokumentation, provning och besiktningsordning projektet kräver ska framgå av avtalsunderlaget.

Offentlig upphandling: LOU måste också prövas

AB 04 och ABT 06 ersätter inte lagen om offentlig upphandling. En ändring kan behöva bedömas både enligt entreprenadavtalet och enligt upphandlingsreglerna. Det räcker alltså inte att parterna kallar den ÄTA.

Upphandlingsmyndigheten redogör för Konkurrensverkets tolkning av LOU och standardavtalens ÄTA-bestämmelser, där behovet att komplettera bestämmelserna för att uppfylla LOU:s krav på ändrings- eller optionsklausuler lyfts fram. Offentliga beställare bör därför pröva ändringens tillåtlighet separat.

Privatperson som beställare? Kontrollera konsumentvillkoren

Den här jämförelsen gäller främst professionella beställare och entreprenörer. När ett företag utför en byggtjänst åt en konsument måste konsumenttjänstlagens tvingande skydd beaktas. Standardvillkor får inte ge konsumenten sämre rättigheter än lagen.

Konsumentverket anger ABS 18:s entreprenadkontrakt för uppförande och tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus, inklusive fritidshus. För reparations- och ombyggnadsarbeten hänvisas i stället till gällande Hantverkarformulär. Välj därför inte AB 04 eller ABT 06 enbart utifrån att arbetet kallas ”entreprenad”.

Checklista före kontraktsskrivning

1. Bestäm vilka delar beställaren respektive entreprenören ska projektera.
2. Skilj funktionskrav från föreskrivna tekniska lösningar.
3. Kontrollera vilket standardavtal och vilka avvikelser kontraktet innehåller.
4. Gör omfattning och gränser mot andra arbeten tydliga.
5. Bestäm hur funktioner och utförande ska kontrolleras.
6. Gå igenom rutiner för ändringar, underrättelser, pris och tid.
7. Pröva konsumentregler eller upphandlingsregler där de är tillämpliga.

Arbetet med nya standardavtal

Enligt BKK:s publicerade besked den 11 juni 2026, kontrollerat den 22 oktober 2026, bedöms nya avtal komma tidigast under senare delen av 2027. Det är en bedömning, inte ett fast lanseringsdatum. Vilka villkor som gäller i ett befintligt projekt avgörs av parternas avtal.

Guiden är en översikt och inte juridisk rådgivning. Vid kontraktsskrivning eller tvist behöver de fullständiga standardavtalen och aktuella projektförutsättningar granskas.